Förvirringen är total

Förvirringen är total. Slutar på kontorsjobbet för att börja på ett annat. Efter tio år sitter ett företag i centrala nervsystemet. Händerna rattar bilen automagiskt till det gamla jobbet. Jag får vända, köra tillbaka, försöka hitta rätt. Hittar knappt kontoret, måste fråga sig fram för att hitta muggen. Har ingen aning om vem nån är och vet knappt vem jag själv är. Det känns allmänt konstigt och man går runt med en känsla av att vara helt fel ute. Fast förstå mig rätt. Det känns bra! Tio år är nämligen 9½ för mycket där jag har varit. När jag började bestämde jag mig för att jag inte skulle vara kvar en dag mer än 6 månader. Vet inte riktigt vad som gick snett. När jag börjar på det nya tänker jag mer att här blir jag gärna kvar i tio år. Får se vad det resulterar i. Men hittar jag inte fram till jobbet snart så blir jag väl väldigt kortlivad kan jag tro.