Vi börjar vid Timan och går mot Alunbruket. Efter någon mil börjar man fatta varför vi är de enda vandrarna på skåneleden den här helgen. Eller vad tror du? Skåne Extreme har fyra grundpelare: Det ska vara i Skåne, det ska vara första helgen i januari, det ska inbegripa minst en natt utomhus och det ska vara extreme. I år lyckades vi uppfylla tre av fyra kriterier. Och det är inte dåligt det. Ett år lyckades vi inte uppfylla något av dem. Då var vi mitt i första veckan i januari åkte telemark i Åre och sov i en liten barack inte långt från Åre centrum. Men det tar sig. I år var det både i Skåne och utomhus. Extremkriteriet uppfylldes nog även med viss råge. Jag hade klara problem att gå från bilen till kontorsjobbet i morse, en sträcka på 125 meter ungefär. Att pulsa i snö upp till knäna i mil efter mil är duktig träning för höftböjarna. Tidvis hade vi turen att följa en älg som spårat åt oss. Det är nästan som att ta rygg på en människa. Väl upptrampat och lagom avstånd mellan stegen. Att gå i spåren av hjort och rådjur är lite jobbigare. Men när det är ekorrar som stått för spårandet, så hjälper det nästan inget alls.
Hallabjär. Mellan Timan och Alunbruket är det bara snö
Ryggen vid Agusa
1 kommentar:
Ser tokmysigt ut. Blir klart sova-ute-sugen!
Skicka en kommentar