Den åttonde dagen skapade Gud frost och han såg att det var gott! Och anden svävade över fälten och han lät människan tänka på strålande vinter och snö. Och han lät människan tro att livet var gott. Och människan tänkte stora tankar. Då lät Gud människan glömma sopåsarna på flaklocket när han körde till jobbet. Och Gud flinade åt människan. För Gud var en barnslig gud som inte kunde låta bli att jävlas lite lite grann på ett fånigt sätt. Och människan förstod piken och mumlade In šaʾ Allāh.
fredag 18 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar