torsdag 5 november 2009
Den allra värsta skepparhistorien!
Appropå lögner. Oftast är det ju inte bergsklättrare utan sjöfolk det gäller. I de kretsarna ljugs det så det osar. Det ljugs så att den allra värsta skepparhistorien sägs gå så här: "Visst känner man till sjöfolk som ljuger och skroderar och står i, men jag håller mig för god för alla skepparhistorier och föredrar alltid sanningen när jag berättar mina upplevelser".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Hepp!
Har du hört den om den lille mannen som ville följa med en segelskuta i västindien eftersom det visade sig att han inte hade några papper,han förbannade skutan och dess styrman. sedan följde en märklig natt med något som slingrar sig ner från riggen, en knivmördad styrman och upphittande av mannen i en liten låst kista ombord. Berättelsen ska ha ägt rum för bara 5-10 år sedan och jag har hört den från en som hört den från en som kanske var med...
Fredrik L
Jo, jag har hört den, men tror inte den är sann. Men man vet ju aldrig, en del läskiga grejer kan ju hända till sjöss. Vi låg på kryss utanför Godahoppsusdden en gång, har för mig att det var med Clara-Maria av Marstrand, när hela havet plötsligt började osa svavel och mysk. Det knakade i skrovet och brakade i masterna och alla ombord började tänka på de synder man begått. Och det vet ju alla att havet börjar osa svavel och mysk i närheten av flygande holländar'n. Jag fick tag i roparn och skrek " Det ligger en båt 10 mil sydvart, lastad med holländsk genever. Han la om kursen direkt och försvann söderöver, så den gången klarade man sig! Andre styrman fiskade upp så mycket mysk-vatten ur havet som vi sålde som parfym i kanton att varenda kotte ombord blev rika som troll.
Skicka en kommentar