onsdag 18 november 2009

Learning by doing (wrong)



Det som inte dödar det härdar, hävdar Sergeant Amore. Och om det inte härdar är det bara dumt. Men sen finns det sådant som möjligen härdar men ändå är dumt och framförallt gör jäkligt ont. Som att kolla om man kan stoppa en elvisp genom att stoppa in ett finger mellan visparna medan maskinen går på max. Jag kunde inte hålla mig, var tvungen att kolla och det går, jag lovar. Men det gör tokigt ont! Pröva inte själv, lita på mig! I lördags var 2-åringen tvungen att kolla en liknande sak. Kan ligga i generna vad vet jag. Man vill ju veta hur ont det egentligen gör att få en smäll av en råttfälla. Det är ju så när man bor på landet att det finns sådana lite varstans så här på hösten. En under diskbänken till exempel. Och man är ju så nyfiken. Det kliar i fingrarna. Räcker inte med att pappa säger ajabaja, det gör ont. Kanske det gör på honom för att han provat, men han har väl inte mina fingrar eller. Deduktion är tyvärr inte 2-åringars primära sätt att skaffa kunskap. Och det går ju så snabbt. När mamma och pappa inte ser så kan man bara stoppa in tre fingrar i fällan och PANG! Tokskrik! Det är högst tveksamt om empiri och induktion är ett bättre sätt att nå kunskap.
Bilden är med stolthet tagen från www.wikipedia.org

1 kommentar:

Salamander sa...

Misstag leder till erfarenhet som leder till färre misstag och därmed mindre ny erfarenhet som då glöms bort och ger utrymme för nya misstag. Eller hur var det nu?