Lätt och svårt.

Ja nu har man varit framme med tjäran inomhus igen. Tyckte man borde ha lärt sig förra gången, men bevisligen inte. Men det slutar lukta efter några veckor lagom till lutfisken. Förresten kan jag tipsa om det där med att låta el dra sig självt. Det funkar jättebra. Medan jag roade mig i Stockholm kröp sladdarna fram och tillbaka och sticker nu vackert ut ur kopplingsdosor. Bara att knopa ihop. Och knopar kan man ju. Repsporter är ju liksom min grej. Eller så tar jag bara en whisky till och kikar på när de knopar ihop sig själva, vi får se. Det är däremot inte allt som görs av sig självt. Slog häromdagen ner nya stängselstolpar i fårhagen för att bygga in bjälk- och brädupplagen så fåren inte trampar sönder presenningarna. Så kom jag ut igår och skulle börja dra nät på stolparna hade jag tänkt. Då lutar varenda stolpe i 45 grader mot marken. De har humor de små rackarna. Det var bara att ta fram släggan igen. Vissa saker här i livet är lätta andra verkar vara riktigt svåra. Frågan är om det har nånting med planering att göra? Har hört att slumpen har en tendens att gynna den väl förberedde. Undrar vem det är?